Då var man äntligen på plats i depån! Men det var inte raka spåret hit...

Jag hade förberett allt, ställt fram i garaget, gjort i ordning bussen och burit ner så mycket som möjligt från lägenheten i förväg. Planen var att sticka från jobbet 12, och det såg verkligen ut som om jag skulle lyckas! Jag hade ju planerat att hinna förbi Franssons Polkagrisar i Gränna på vägen ner, packa upp mellan skurarna och inte ha någon större brådska.

Vis av mina erfarenheter så tömde jag soporna, köpte hem mat så jag har förberett och betalade alla räkningar innan jag drog, ibland kommer man ju inte hem som det var tänkt. Jag hade tänkt på allt, tills min kollega Benny frågade om jag hade deklarerat. Fan, det hade jag ju totalt glömt! Visserligen är deadline 2/5, men ändå, jag har mycket planerat när jag kommer hem också, så jag tog det säkra för det osäkra och åkte förbi hemma. Synd bara att det var totalt stopp i trafiken, överallt. Här någonstans gick jag över hälsosamma nivåer i blodtryck.

Tillbaka i Västberga så svängde jag in på Coop för att handla yoghurt, färdgodis mm. Mitt på dagen är det väldigt få kassor öppna, men det var ju inget folk, så det brukar vara lugnt. Men precis när det blir min tur byter dom personal, till antingen nyanställd eller prao. Det tar honom åtskilliga minuter bara att logga in i kassan. Sen scannar han sak i taget, så att det hinner bli spindelväv på bandet. Självklart öppnar han mina godispåsar (lösgodis och naturgodis), låååååångsamt, tittar nooooga, och viker försiktigt ihop påsen igen. Bra, jag kunde ju ha gömt något dyrt bland chokladbitarna, och jag ville ju inte ha nya veck på påsarna. Här nånstans kommer jag över 1 bar i blodtryck.

Nåväl, ut på E4. Planen var att tanka i Södertälje, både fylla upp bussen och en jeepdunk, men vid Segeltorp så slår det mig, tänk om det är kö i Södertälje, eller service? Jag tar Jet här istället, skulle det vara kö kan jag ju fortsätta! En farbror är precis klar, så jag ställer mig bakom honom. Han tar sitt kvitto, räknar långsamt ut att han har fått betala rätt pris, kontrollerar noooga att tanklocket sitter, går försiktigt runt bilen, troligen rädd för vattenplaning, sätter sig lugnt och försiktigt, startar, varmkör, läser instruktionsboken, lyssnar på sjörapporten och sen tränar han på dragläge ett tag. Jag är en lugn och from man, men då var jag nära att kasta en japansk småbil med tillhörande äldre man över staketet. 2 bar i blodtryck...

Sådär, 1,5h tog det att åka 2 mil, handla och tanka, men nu är jag på rull söderut! Gränna är i farozonen, men hoppet lever. Tills strax före Ödeshög, då känner bussen att den inte vill vara med längre. Den pendlar mellan att gå som en twin med bara ett topplock, till att gå som den sportbil den egentligen är. Det blir dessutom bara sämre och sämre. Här var jag nära att vända, eller dra fram hojen och bara lämna bussen, men winners never quit, quitters never win! Så jag åkte in i Ödeshög så jag kunde kolla vad som är fel. Avgassystemet har gått av precis före första ljuddämparen, dvs avgasmottrycket är nog inte direkt vad det ska vara. Jag svänger in på första bästa mack, eller det såg ut som det, men det var ju som vanligt bara en förklädd korvmoj. Planen var att köpa mer najtråd och folie, men dom hade bara 9802 olika korvar och 22568 sorters godis. In på Ica, dom har ju folie! Dom brukar kunna ha ståltråd dessutom, så jag letade, men med föga framgång. Till slut frågar jag en kvinna i personalen. Men hon har inte en susning om vad ståltråd är för något, efter 5 min ger jag upp att förklara. När hon undrar vad jag ska ha det till så säger jag att jag ska laga mitt avgassystem, men det vet hon heller inte vad det är. Jag börjar leta efter den dolda kameran och backar långsamt ut ur affären, undviker ögonkontakt och hastiga rörelser. Men folie och en läskburk får jag med mig iaf. OKQ8 blir min räddare i nöden, slangklämmor och najtråd till överpris, men just nu är det inte läge att bli sur över en sak till. Visserligen har jag ju najtråd med mig, men nog inte tillräckligt för att naja ihop en racebuss. Dumt att chansa, jag lagar hellre i depån när jag har tid över än i vägrenen på E4 natten mot måndag. Been there liksom.

Vid det här laget har jag till och med glömt bort att vara sur för att jag inte hinner till Gränna, men bussen verkar ha tagit sig i kragen och går som en klocka igen! Kanske för att det blir bra mottryck ändå med bara grenrör och katalysator om man ligger 50 varv under varvstoppet och låter dom ystra 84 vildhästarna under huven springa fria...

Med 5 km kvar till banan öppnar nån där uppe stora kranen och regnet börjar vräka ner, inklusive lite hagel. Så i hällande spöregn reser jag tältet och lastar in allt. Självklart slutar det regna så fort jag är klar. Nu har det visserligen börjat igen, jag som tänkte ta en promenad runt banan, en det får nog vänta till en annan kväll.

Hursom, jag är på plats, blodtrycket har sjunkit till mer hälsosamma nivåer och fokus ligger på att försöka köra jävligt fort imorrn!